Trött....

Vafan är det för fel på mig? Börjar bli så jävla trött och förbannad på att må såhär. 

När jag vaknar så är det som om kroppen skakar, fast på insidan. 

Känner mig febrig och sjuk. 

Känns som om varje gång jag tar ett andetag så *kittlar**flimmrar* det till runt hjärtat på ett obehagligt sätt. 

Sticker i vänster armen på mig. Vill bara somna om och vakna upp och må bra. Ibland har jag gjort det och ibland har jag även mått okej efter lite mer sömn. 

Men jag kan inte bara ligga och hoppas allt blir bättre med sömn. Så jag går upp och tar ut hunden vilket är riktigt jobbigt på dagen när det rör sig massa människor ute. 

Får ännu tyngre för att andas och känns som jag håller på att förlora förståndet.

I tisdags vaknade jag vid 8 vilket är ganska tidigt med tanke på att jag somna vid 5 efter ett antal sömnlösa timmar liggandes i sängen. 

Jag mådde mer än okey så jag tog hunden och gick till apoteket, som ligger mitt inne i stan, för att hämta ut medicin. 

Det gick över förväntan så bestämde mig för att gå till Åhléns och titta på parfym jag ville ha, vilket jag med köpte som man kan se i tidigare inlägg, sen drog jag vidare till chrispa och köpte hårfärg. 

Var så jävla lycklig att jag klarat allt detta, äntligen är jag på bättringsvägen tänkte jag. 

Jag var iofs helt slut när jag kom hem igen. Riktigt trött. 

Men tänkte det är bättre om jag håller mig vaken så kan jag somna tidigt ikväll. 

Tog det lugnt resten av dagen. 

Satt och titta på film och mös med hunden. Märkte att trycket runt hjärtat/bröstet ökade men försökte förtränga det. 

Senare på kvällen kom en attack. Det var inte långt ifrån att jag ringde akuten. Men försökte hålla tankarna på att det inte är något farligt och att dom kan inte hjälpa mig ändån. 

Somnade inte förrens vid 3-4 tiden den natten. Och jag var en katastrof nästa dag. Mådde inte alls bra, och så har det vatt hela tiden sen dess. 

Men jag tänker inte ge upp, tänker se fram emot nästa bra dag istället.

 Vet inte när den kommer, hur länge den varar. 

Men den kommer komma.

 Tills dess får jag uthärda denna skiten som försöker dra ner mig i sitt mörker. 

Och hoppas på att människor runt om kan vara förstående.

Jag har inte valt detta, och vill inget hellre än att kunna vara bland människor

och umgås med vänner igen 

Peace out

//Flippz