den 28 juli 2009 kl. 19:58
Varför ska människor som kämpat sig igenom livet aldrig kunna få slappna av och njuta av kärleken, livet stunden som finns här och nu.Alltid gå på helspänn och undra när man ska snubbla över nästa fuckade sak . Och göra ens liv till ett svart hål igen. Jag vill lära mig slappna av. Kunna glädjas åt saker. Sluta tro att alla vill en illanär lågan så smärtsamt blir utblåst
finns ingenting kvar
när minnet gräver sig djupt likt en kniv
genoborrar mig med bilder från det förgågna
orkar jag inte sätta emot
Jag faller med den kalla vinden
som ett vissnat löv utan liv
Ingen mark under mig som tar emot
Inget slut som lättar mitt lidande
Mitt inre e kallt och dött.
Ärren efter svekets piskor som rivit mitt skinn i trasor
Böder med tårarna från mitt tomma skal.
Min kropp min själ är borta....
//Flippz